söndag 14 december 2008

Motvillig husmor...

Ingen annan situation i livet har fått mig att skifta sinnestillstånd så ofta och snabbt som det här med föräldrarskap.
Vissa dagar flyter bara på och allt är tipp topp.
Andra är som idag Tråkiga, Trista och framkallar känslan av fångenskap hos mig...
Jag vet det är advent och allt ska vara mys pys men här känns det bara som om jag väntar på att klockan ska ticka på och det blir kväll och sen god natt! Idag trivs jag inte i rollen som husmor med matlagning, blöjbyte och bära barn uppdrag.
Idag skulle jag verkligen vilja ha en nanny, kroppen skriker av behov av egen tid få åka iväg och bara vara jag Linda ett par timmar. Leta upp lite fint mysigt pyssel eller ngt...
Men med en man som jobbar jämt blir barnen som fastfjättrade vid benen på en...
Hoppas ni andra har en bättre dag! Ledsen för negativiteten idag




8 kommentarer:

Anonym sa...

Ett par timmar räcker långt när barnen är så små som dina. Jag tyckte ofta att jag knappt hann utanför dörren de gånger jag skulle ut på egen tid, innan hjärtat värkte efter barnen.

Vad arbetar din man med? Min har också alltid arbetat enormt mycket, men på något vis lyckades vi få till att jag ibland kom utanför dörren.

Jag vet att du inte vill höra detta, men du kommer att sakna dessa barnintensiva dagar längre fram.

Kram.

Ullis/Leva på landet sa...

Det är dagar man känner så och ofta räcker det ju med bara någon timme för att man ska känna sig pigg och glad igen. Att alltid vara poitiv och glad orkar man ju inte. Man behöver också få vara sur och grinig, *s*. Hoppas att morgondagen blir en sådan där bra dag igen.

Ha en bra tredje advent!
Kram Ullis

Lillstuga sa...

oj oj oj vad jag känner igen mig!!! Ibland vill jag bara skrika ur mig all frustration!! Men så biter man ihop och fortsätter kämpa på. Har en karl som jobbar 60 timmar i veckan sen snickrar han resten. Jag och barnen är alltid ensamma. Det blir nästan så ibland att det bara blir drygt när han väl är hemma för vi är så vana att vara själva.
Nu blev det lite neggo från mig å.
Ha det bra!!
Kram Anna

Laila sa...

Oj vad jag förstår dig väl!
Idag var mitt liv ungefär likadant och jag ville bara bort, bort, bort. Bort, där jag fick vara vuxen och njuta (av nått annat, vad 17 som helst) och slippa en grinig unge

Anonym sa...

Förstår precis hur du menar. Att bara få vara sig själv och slippa höra ordet mamma.. såå underbart ibland. Jag är övertygad att alla känner så någon gång men allla vågar inte erkänna. och man är ingen dålig mamma för det!!! snarare tvärtom, får man egentid så blir man en bättre mamma. min sambo jobbar oxå jämnt så lill tjejen är jämnt med mig. Men ibland så lyckas jag åka till stallet helt själv å vad skönt att bara få vara.... Hopppas din dag blir bättre idag. Paula

Anonym sa...

En typisk sådan där grej man glömmer när man inte har det direkt inpå. Min minsta är 5 och han är hemma med mig på mån och fredagar och det är så skönt. Annars har jag 3 äldre killar 8, 13 och 14 och även jag en man som jobbar jämt och kan tycka - det är völ inte så farligt men då har jag bara förträngt för jag kommer ihåg ibland hur kräkfärdigt less man var på alla mamma tjat hela dagarna.
Håll ut mvh SoniaP

Petra C sa...

Precis! Men det går över. Så håll ut. Och förhandla dig till lite egentid en liten stund åtminstone någon dag snart.

Kram!

Mamma Linda sa...

Men stackars liten. Jag tyckte inte han var sig lik igår. Vi får hoppas att det är tänder och ingen annan sjukdom :-(
Ha en bra dag
Kram Linda